Jag sitter här hemma isoffan nu, allt har sjunkit in. Jag har verkligen haft ångest i fyra veckor och varit stressad för den här jäkla tentan så länge så jag tappade helt uppfattningen hur det egentligen hade gått. Inte trodde jag i min vildaste fantasi att jag skulle sluta min studietid med ett Vg. Det är mitt första Vg på univrsitetsnivå, hehe.

Men det är med blandade känslor som jag skriver nu. Samtidigt som jag har fått reda på detta underbara besked har min pappa idag fått ett lite mindre roligt besked. Han fick idag reda på av hans arbetsledning att han är tvungen att gå. Men det var ett väntat besked enligt pappa och han tar det med ro verkar det som. Han ska med andra ord spendera sin vardag på Kanan från och med nu och han lär inte må sämre av det.

Nu ska jag och min familj iväg och äta middag på Olearys, för att jag har varit så duktig!

Muuuums, blir det en rosa köttbit eller en mumsig hamburgare?
Det är frågan!
C